Om mig
Så länge som jag kan minnas har jag skrivit. När jag var fem år bröt jag höger arm. Då skrev jag med vänster hand istället. Snart kom små berättelser till och dagbok fördes. När skolan började blev berättelserna allt längre och även dikter formades. Jag skrev i kompisböcker vad jag ville bli när jag blev stor. Jag ville bli lärare. Och författare. Jag blev inte lärare. Men jag blev författare. Dock inte på heltid. Inte än. Men jag har drömmar. Drömmar om mer skrivtid.
Jag bor numer på en gård i Dalarna och att jag bosatt mig här beror från början på fäbodlivet. För när jag en sommar för många år sedan arbetade som fäbodkulla på Prästbodarnas fäbod så blev jag fast. Och kanske lite förändrad. Jag hade hittat hem. Sedan hittade jag även kärleken i dalaskogarna. Och hittade ännu mer hem.
​
En idé om en bok föddes. En dokumentation av fäbodens historia. Boken blev verklighet och gavs ut av Rättviks hembygdsförening. I fäbodandan har det sedan fortsatt med två fotoböcker om fäbodliv och flera barnböcker om den busiga fjällkon Tjärna som är med om många roliga och spännande äventyr ute i dalaskogarna. En hel del av min poesi föds också ur den inspiration som jag tycker uppstår där gamla tider möter nya, där tysta minnen kan leda oss mot framtiden.
​
Alldeles nyligen har jag, tack vare våra värmländska skogsfår, upptäckt ullens fantastiska egenskaper. Och frågat mig varför det tog så många år av mitt liv innan jag förstod hur underbart det är med både får och ull.
​
